Kanadagäss på stränder

Problem

Kanadagåsen är nordamerikansk och har inplanterats i Sverige på 1940-talet och nu utbrett sig i så stor utsträckning att den på sina håll anses som ett "sanitärt" problem. Den förekommer häckande både i inlandsvatten och i kusten ända ut i yttersta skärgården. Det är främst på attraktiva badstränder samt strandtomter som krav kommer på att få skjuta bort fågeln.

Gässen går oftast upp på låglänta stränder för näringssök och lämnar efter sig rätt stor och riklig avföring som upplevs otrevlig. På badstränder men även på villa- och sommarstugetomter så underlättar vi oftast för arten genom att röja bort buskar och snår och tillskapa stora fria ytor med anlagd grön gräsmatta. Detta blir perfekta födosökslokaler för en gåsfamilj.

Åtgärder

Planteringar

En åtgärd är att plantera låga buskar så att man undvika att ha stora öppna ytor där gässen känner sig trygga i sitt näringssök. Planteringar bör i så fall göras rätt nära vattnet kanske i övergångszon från sandstrand/klippstrand till gräsyta. Förutom att planteringarna skapar en osäkerhetsfaktor för gåsfamiljen att gå upp och beta eftersom man inte har full uppsikt över om det kommer ett rovdjur, en räv t ex innebär även planteringar fysiska hinder för gässen att ta sig igenom (åtminstone så länge vi har att göra med gåsfamiljer med icke flygga årsungar).

Gåsstaket

Ett alternativ att freda sin strandtomt är att sätta upp ett lågt staket 3-4 dm så nära vattnet som möjligt. Av samma orsak som ovan så hindras framförallt kanadagåsfamiljer med ännu ej flygga ungar att landstiga. Staketet kan utgöras av bara en till två linor uppspända mellan stolpar.