Etisk kodex för Berguv Nord

Uppfödningssprojekt, liknande restaureringen av den vilda berguvspopulationen i norrland, röner ett misstroende hos en del etablerade institutioner, som ser ideella faunavårdsprojekt med misstänksamhet, då det enligt deras synsätt brister i grundforskning före åtgärdernas införande.

Med ovanstående bakgrund är berguvsprojekten beroende av att alla fyller minimikrav för en etisk kodex för projektens arbete och genomförande, då om kritik kan riktas mot en svag länk i vår kedja av projekt, drabbas även övriga projekt automatiskt av samma generella fördömande oavsett om dessa är befogade eller ej.

För att möta en sådan utveckling, måste alla projekten försöka uppfylla vissa normer; att säkerställa en naturlig, bred och mångfacetterad rovfågelfauna och då speciellt den topprovfågel vi inriktat oss på - berguven, och dels agera så seriöst att vi går fria från berättigad kritik från utomstående kretsar.

 Nedanstående grundförutsättningar får symbolisera och vara exempel på den kodex vi all bör se som ledstjärna för vårt framtida arbete:

Avel Genom att använda en så bred genbas, som möjligt, med kända genkoder framavla friska, starka och vilda berguvsungar.

Uvmateriel Låta bli att handla med, köpa eller sälja uvar, för att undvika att indirekt uppmuntra och underlätta illegal hantering av vår fauna.

Uppfödare Genom att enbart engagera uppfödare, som helt accepterar tesen om att de ingår i en seriös faunavårdsorganisation och avtalsmässigt förbinder sig att inte handla med, eller på liknande sätt handha berguvar eller övriga rovfåglar "Statens vilt".

Förföljelse Genom att ta avstånd ifrån och på annat sätt motarbeta "buskkonservatorer", kommersiella uppfödare, troféjägare och andra kommersiella avarter av utnyttjandet och utsugningen av vår vilda fauna, då mycket av den illegala förföljelsen för ekonomisk vinning kanaliseras genom nämnda mellanled.

Samarbete Genom att samarbeta med övriga berguvsprojekt, skapa en bred, stark samarbetsorganisation, men att samtidigt förbinda sig att efterkomma anmaningar eller direktiv från en gemensam "Etisk Nämnd" i paraplyorganisationen Berguv Sverige.

Följande bakgrundsinformation bemöter frågeställningar för Berguv NORDs verksamhet:

            Val av häckningsbiotop;

    Flera frågeställningar har rests om uppfattningen att uvarna har börjat häcka i udda "främmande" biotoper;-

    Vi kan konstaterar att den "ursprungliga" stammen häckade framför allt på "klassiska" bergshyllor i skyddade lägen. Men allt efter förföljelse och jakt tvingade uvarna att söka mer undanskymda och "udda" häckningslokaler.

    När stammen i Norrland började uttunnas kunde konstateras att övervägande "udda" häckningsplatser valdes, när de bästa lokalerna var för farliga. Sådana sist utnyttjade lokaler var exempelvis; brofundament under järnvägsbroar, grusgropar och framför allt då tidigt snöfria transportband eller liknande "kryp-in".

    När de framavlade ungarna på 80-talets mitt började etableras, togs framför allt de sedan 30-40 år tomma "klassiska" häckningshyllorna i besittning i första hand, med sina kvalitéer. När dessa biotoper var upptagna fick mindre bergknabbar och andra skyddade stenpartier duga.

    Utsläppta ungars större rörlighet vid etablering:

    Under 70-talet fanns ett antal längre ungförflyttningar för den ursprungliga stammen noterade; Från mellersta Norrland flög en uvunge till södra Norge och avled, likaså finns representerade flygmål som Västmanland och södra Dalarna.

    De framavlade ungarna hade mindre rörlighet, så länge lediga, lämpliga revir fanns att tillgå i närheten av födelseplatsen. Senare när häckningsbiotoperna började bli upptagna, ökade också rörligheten i liknande riktningar, som den ursprungliga stammen.

    På senare tid har rörligheten framför allt noterats till längs Norrlandskusten, där man får löpa "gatlopp" mellan etablerade revirhävdande hannar!

    Jaktrevir inne i tätorter;

När glesbygdsbyarna avfolkas försvinner den dominerande födokällan; den lokala soptippen eller sophögen vid större gårdar, med sina kolonier av brun råtta.

Uvarna förflyttar sig nu till bättre födobiotoper och etablerar gärna revir kring kommunala soptippar eller övernattningsplatser för kråkfåglar, som lever kring soptippar!

         Framavlade uvungar är "präglade" på människan.

        Detta är en missuppfattning, som visar på dålig kännedom om modern uppfödningsteknik

Våra framavlade ungar är helt uppfödda och skötta av sina uvföräldrar. Matningen sker på så sätt att råttor lämnas genom en lucka på ett ställe där normalt uvhannen hämtar födan och överlämnar maten till honan för styckning och matning av ungarna. Uvungarna får normalt bara se uvskötaren lämna maten i luckan.

I övrigt är det besöksförbud vid burarna under häckningstid.

Främmande gener utgör avelsmateriel

Projekt Berguv NORD har under uppbyggnaden av genmaterialet hos avelsuvarna strävat efter att dels ta in ursprungligt materiel, dels ta in material från den normalt invandrande ryska populationen. På detta sätt säkerställer vi förutsättningarna för ett "ursprungligt" beteende. Dessutom införes och vidmakthålles så "brett" genmaterial, som möjligt, som dessutom sprids i största möjliga utsträckning inom vårt stora verksamhetsområde. På detta sätt kontrolleras genfördelningen av utsläppta uvungar.
 
 

© Berguv Nord 1996-2012